Skriv ut

Tertu, den mänskliga faktorn


Värdskap är ofta att göra det man inte behöver göra. Det som ligger lite utanför den vanliga befattningsbeskrivningen och rutinerna. Det som kräver lite engagemang, empati och hjärta. Berättelsen denna månad är ett härligt exempel.


TERTU, DEN MÄNSKLIGA FAKTORN

På vår barn- och ungdomsavdelning har vi i en underbar kollega, Tertu. Hon är inte bara omtyckt av barnen och deras anhöriga, utan även en bra arbetskamrat och en fantastisk förebild för oss andra med hela sitt sätt att vara. Tertu har lyckats göra jobbet till en fest varje dag. Ni skulle se hennes städvagn, den liknar inget annat! Hon har fixat till den och pyntat med små glittriga ödlor. Hon har gjort i ordning en liten specialmopp som hänger på vagnen. Barn som är isolerade på sitt rum kan få låna den och så städar de glatt tillsammans. I fickan har hon en clownnäsa som hon med glädje tar fram och spexar för barn och föräldrar.

Jag har tänkt många gånger på vilken tillgång Tertu är för avdelningen och vilken förmån det är att hon finns hos oss. En gång när jag såg henne skoja och skratta med barnen så kunde jag inte låta bli att ta upp det jag länge tänkt men inte sagt.
"Du Tertu" sa jag "du skulle passa perfekt att jobba på lekterapin, ska du inte göra det istället?
Men hon bara skrattade.
"Vem ska städa då?"

Faktum är att det kanske är perfekt som det är att hon kan ha den rollen och verkligen se och uppmärksamma alla dessa små människor som de individer de är. Hon tar sig tid, hon ser och bekräftar och till skillnad från oss sköterskor kommer hon aldrig och sticker med nålar eller gör annat som gör ont. Hon sprider bara glädje.

En söndagskväll kom jag av en händelse in på ett patientrum som stod tomt för att patienten hade fått åka hem på helgpermission för första gången. Efter en lång sjukhusvistelse brukar det vara hett efterlängtat att få åka hem och det känns förstås sorgligt för barnet att vara tvungen att åka tillbaka till avdelningen igen.

Tertu hade varit inne och städat rummet. Men inte bara det. Hon hade dessutom bäddat till det lite extra fint för att den lilla patienten skulle känna sig riktigt välkommen tillbaka. När jag stod där i dörren och såg vad hade gjort med små enkla medel blev jag alldeles varm i hjärtat. Hon hade tagit en vanlig vit soppåse och blåst upp den till en boll. Med en tuschpenna hade hon ritat ögon, en glad mun och röda hjärtan som kinder. Så hade hon lagt den på kudden där mamman brukar ligga (anhörigsängen), med blicken riktad mot patientsängen. Där på kudden låg en uppblåst arbetshandske lika gulligt dekorerad och tittade tillbaka.

Det blev en riktig tankeställare för mig. Den vård vi ger ska självklart vara av högsta kvalitet. All behandling, alla mediciner, vår kunskap och erfarenhet är viktig för att barnen ska bli friska. Men vi som jobbar på en avdelning är verkligen ett team, där alla på sitt sätt är lika viktiga. Och hur betydelsefullt det kan vara att bli välkomnad tillbaka med värme och omtanke, att få känna att man som patient är väntad och saknad, det var det som Tertu förstod bäst av alla.

Jag kan tillägga att väggarna i hennes städskrubb är fyllda av teckningar.

Man kan lätt förstå varför.

Berättat av Annette Isaksson för Katarina Bergström

 

 

DELA INLÄGG

Facebook Twitter Blogger

Om värdskap - värdskapsfilosofin

Om värdskap - värdskapsfilosofin Nu kan du beställa värdskapfilosofin i tryckt format. Skriften är på 34 sidor och innehåller tio delar om värdskap och konsten att få människor att känna sig välkomna. Pris 55:-/st Vid beställning, kontakta kicki@vardskapet.se
BÖCKER FRÅN VÄRDSKAPET
DET GODA VÄRDSKAPET DET GODA VÄRDSKAPET
Boken om konsten att få människor att känna sig välkomna. En konst som utövas mot gäster, kollegor och oss själva.
Läs mer
KALENDER