Vad är Värdskap?
KALENDER
PRENUMERERA NU

En gång i månaden kommer Värdskapsbrevet med en inspirerande historia, nyheter samt information om utbildningar och arrangemang!

Om värdskap - värdskapsfilosofin

Om värdskap - värdskapsfilosofin Nu kan du beställa värdskapfilosofin i tryckt format. Skriften är på 34 sidor och innehåller tio delar om värdskap och konsten att få människor att känna sig välkomna. Pris 55:-/st Vid beställning, kontakta kicki@vardskapet.se

NY BOK - LEDA SOM VÄRD

NY BOK - LEDA SOM VÄRD Den här boken är en hyllning till alla operativa chefer som får världen att fungera i verkligheten. 
Läs mer
BÖCKER FRÅN VÄRDSKAPET
DET GODA VÄRDSKAPET DET GODA VÄRDSKAPET
Boken om konsten att få människor att känna sig välkomna. En konst som utövas mot gäster, kollegor och oss själva.
Läs mer
SAGT OM VÄRDSKAP
Både hjärna och hjärta måste vara med.
KONTAKTINFORMATION
Post:
c/o United Spaces
Box 190
SE-101 23 Stockholm

Besök:
United Spaces Waterfront Building
Klarabergsviadukten 63
SE-111 64 Stockholm

info@vardskapet.se
Tel: 08-714 08 10
VÄRDSKAPET I SOCIALA MEDIER
Skriv ut
Värdskapsbloggen

Ett par koppar värdskap.

Jan Gunnarsson
PUBLICERAD 2/9 12:37

Det finns forskning som visar att om vi gör en vänlig handling mot någon så kommer den människan att göra något för en annan person och den personen i sin tur gör något för ytterligare någon. Värdskap är smittsamt! Och ibland kan andra människors generositet bli en viktig del av ett minne från en resa. Så här berättar en ”värdskapare” från sin semester i USA:

”En hyrbil tar oss fram längs Route 101 från Seattle till LA, en sån där resa man bara måste göra nån gång i livet. Det är en upplevelse genom fantastisk natur, berg, hav, skog, Redwood träd. Nätter på klassiska motel, såna man ser på filmer där man möts av underbara karaktärer i den nattöppna receptionen. Utmed vägen stopp i mysiga små städer och de stora som Seattle, San Fransisco, Los Angeles.

Resan lever väl upp till våra förväntningar och bjuder dessutom på oväntat värdskap i sin renaste form: Kaffe!

För strax efter Coos Bay i Oregon, en liten hamnstad känd för alla sina bogserbåtar, kör vi genom ytterligare en småstad, tyvärr har namnet ramlat bort. Min kaffesugne vän hade suttit och spanat efter ett Starbucks, men som med det mesta här i livet finns Starbucks överallt när man inte söker det. Till slut ger vi upp letandet och svänger in vid en liten plåtbyggnad med ”Espresso House” på taket. Kaffesuget hos min vän och mig är nu på rött och vi verkligen längtar efter det svarta. Som så ofta i USA är det en ”drive-through” och vi har bara en bil framför oss innan det är vår tur att beställa. Men det går trögt, vad är det som pågår, vad håller hon på med, kan hon inte bestämma sig, varför rullar hon inte iväg, hur svårt kan det vara att bestämma sig? Det känns som en evighet att sitta och vänta när vi är så nära kaffet.

Jag börjar känna otåligheten flytta in i hela min kropp. Fördomarna började knacka på, trots att vi inte hade bråttom, tvärtom var vi ju där för att vara lediga och uppleva. Till slut handlade mina tankar enkom om dessa amerikanare som beställer för mycket och för omständigt, att de alla är såna, och värst av alla är amerikanen i bilen framför. Så blir det vår tur och jag är snabb och effektiv i min beställning, som för att visa hur det hela ska gå till. Och givetvis, när vi ska till nästa lucka för att betala, satt jag där igen bakom bilen med amerikanskan och väntade. När vi till slut kommer fram till luckan, får vårt kaffe och jag tar fram några dollar för att betala hejdar tjejen som serverar mig – ”No need”, säger hon, ”the woman in front of you already paid for your coffee.”

Där sitter vi och känner oss ganska dumma och försöker komma på vad som gjort att hon betalat åt oss. Var det en grej? Skulle vi betala för nästa? Ville hon be om ursäkt för att hon tagit tid? Eller var det bara en krock med verkligheten, den verklighet av generositet och välvilja gentemot sin omvärld som så ofta definierar världen bakom våra fördomar? 

Men värdskapskaffet tar inte slut där.

Några dagar senare kommer vi till vid Big Sur, Kalifornien, där vi väntar på att polis och brandkår ska öppna en väg som de stängt i och med en härjande skogsbrand. Vi uppehåller oss med några partier Backgammon i bilen och småskrattar lite åt de två grabbarna i bilen framför som verkar väl förberedda med stormkök och allt. Småskrattar och återvänder till vårt brädspel tills det knackar på fönstret. ”Hello, we have just enough for two more cups, if you feel for it”.  Jag och min vän ser på varandra, sedan kliver vi ur bilen och småpratar lite med killarna som kommer från Israel och gör ungefär samma resa som vi, och som bjuder oss på israeliskt kaffe.”

”Thanks for the coffee!”

”You´re welcome.”

 

Tack för den koffeinrika berättelsen Carl.

 

 

 

DELA INLÄGG

Facebook Twitter Blogger